Kan du din näring
Uppdaterad: maj 25
Tror du på vad du äter! Del 1
Kroppen är komplex i sin natur och det är många delar som påverkar vår hälsa, utan en närings- och medveten val av mat så minskar du möjligheten till en frisk och sund kropp och därmed en god helhetshälsa.
Har du undrat över vilka livsmedel som innehåller mest näring och hur stor del av det dagliga intaget som varje livsmedel har, tillika dess energiinnehåll!
Vill du få reda på varför långsamma kolhydrater är bättre än snabba! och varför den fleromättade fettsyran Omega 3 är så bra för oss som lever här i norden?
Hur kroppens energibalans fungera!
Nu för tiden kryllar de senaste kostråden allt mer tätt, men vad ska du tro på i detta stora spektrum av olika specialdieter och kostråd! Som individ måste du fråga dig vad som verkar rimligt, och fråga dig vad som faktiskt passar just dig som individ innan du tar till dig alla dessa läror med hull och hår. Många delar har dieterna gemensamma, vissa delar skiljer dem åt! Nyare forskning har även fört det med sig att dieterna med tiden låtit anpassa sig allt mer till varandra, man blir tvungen att flytta fram sina positioner för att verka mer trovärdig! Så vem har rätt och vem har fel? Om du frågar mig så tycker jag själv att forskningen har tagit över allt för mycket, och påverkat hur vi ser på oss själva men inte minst hur lite vi kan och lär oss om oss själva! är du den som hör dig själv eller lyssnar till vad vetenskap och forskning säger är bra för dig?
Troligtvis har många kost koncept några sanningar som du kan ta del av, då kost och hälsa
fungera väldigt individuellt. I en och samma familj kan exempelvis en person frossa i så kallade snabba kolhydrater och må utmärkt och inte gå upp i vikt, medan en annan person blir både trött, trög och överviktig av samma föda. Redan här visar sig olika sanningar för vilken kost som bör gälla och denna förståelse för kostens betydelse för olika individer ställer givetvis till planeringen av bra måltider. Och givetvis finns det kostmetoder som vissa förespråkar före någon annans, inget annat vore väl att vänta!
Många allmänna kostråd om hur och vad du ska äta kommer kvarstå men du får nog förvänta dig att en del av dagens råd faller och nya kommer uppstå, och du kan vara ganska så säker på att ju starkare vetenskapliga belägg det finns för vad som gäller inom någon specifik kostfråga desto större chans är det att många av de befintliga kost metoderna kommer anpassar sig till dessa nya påståenden. Även myndigheterna och deras rekommendationer förändras successivt efter nyare påståenden, även om det kan ta längre tid. Man kan lätt konstatera att Sveriges Livsmedelsverk, SLV har förändrat sin inställning under årens gång. Dessutom så kommer hela tiden nya kost koncept presenteras för dig som konsument, så det är inte helt enkelt! Därför, sök sanningen själv, reflektera och våga testa dig fram till det som passar just dig, försöker hitta din egen väg till bättre hälsa...
Ha i åtanke på att en stor del av nya koncept och forskning som tas fram är oftast i samarbeten med ett bolag som producerar eller säljer varor. Hur skulle du gå till väga för att sälja en trovärdig produkt till en samhälle som influeras av vetenskap och forskning? När du ser en dokumentär nästa gång om mat, kolla upp vilka som ligger bakom filmen.
Vad är din sanning om din kost
Den största diskussionsfrågor idag mellan de mer traditionella myndigheternas syn på vilken kost vi bör äta och nyare mer alternativa kost koncept är främst:
Kolhydrater: Många av de nyare kost koncepten anser att vi äter för mycket kolhydrater, och framför allt att vi ska undvika de så kallade snabba kolhydrater som bl.a. anses kunna leda till övervikt - fetma, diabetes, diabetes typ 2 och inflammationer.
Fett: För mycket fett är den främsta orsaken till att vi blir feta säger de från traditionellt håll. Nyare kost koncepten anser att vi inte ska vara lika rädda för fett, utan att vi främst ska inta mer av de nyttiga enkelomättade och fleromättade fetterna. Att det mättade fettet inte ska intas i för stor mängd är något som förespråkats av de flesta så långt, men även här finns det förespråkare som tycker annat!
Ett intressant sammanträffande är att vi har en förmåga att bli beroende av konstlade livsmedel som är sammansatta av hälften socker (kolhydrater) och hälften fett. Exempelvis glass, munkar, söt choklad osv. Det är inte för inte som halvfabrikat av olika slag ofta har tillfört socker. Här finns en stor bov till framtida övervikt!
Det är oftast inte val av kostmetod som bestämmer om någon kommer behålla vikten eller ej har det visat sig efter en viktnedgång! Det är framför allt det faktum att man börjat slarva och börjat inta allt för mycket skräpmat igen som ligger bakom viktuppgången.
Att förändra din kost handlar om så mycket mer än om att gå ner i vikt, det handlar om helhetshälsa! Vilka sanningar bör du då ta till dig och ha som en start till ett bättre kostintag? Här nedan kommer några riktlinjer som förts fram och som kan vara värda att titta närmare på:
Giva förslag och att tänka på! läs öppensinnad,
Dra ner på snabba kolhydrater, det allt för stora intaget av socker och fiberfattig produkter med vitt mjöl och dylikt. På några år har våra mataffärer nu fått ge vika för konsument tryckets krav på mer grovt bröd, mindre socker i yoghurt och juice m.fl. Grönsaker, frukt, bönor, linser och spannmål med mer fibrer är bra. Det är inte bara i nyare kost koncept som man tar stor hänsyn till matens olika GI-värden, idéerna kom först från diabetiker håll. Se Kolhydrater.
Dra ner på det mättade fettet vid för stort intag till förmån för mer enkelomättat fett (ex. olivolja) samt fleromättat fett, där särskilt det fleromättade fettet Omega-3 (fet fisk, rapsolja, linfröolja) anses vara bra. Detta innebär att man äter mindre rött kött, ersätter det med vilt. Ät mer fisk, helst fet fisk. Ät mer nötter och frön. Se Fett.
Ät mer ändamålsenligt protein. Finns i vilt kött, fisk, bönor, linser, avokado m.fl.
Ät den mat som tillför den bästa näringen innan du börjar komplettera med massor av vitaminer och mineraler som kosttillskott. Naturen är full av livsmedel som har fullt med god näring. Ät nyttiga grönsaker, främst gröna bladgrönsaker, kålväxter samt röda och gula grönsaker och frukter. Ät bönor, de nyttigaste spannmålen, använd nyttiga kryddor. Ät naturens skafferi med nyttiga antioxidanter.
Se över ditt energibehov. Fysisk träning, samt mindre stress i samband med nyttig kost är den bästa vägen att gå.
Komponera din mat med såväl energifattiga som energitäta livsmedel för att hålla vikten bättre.
Ibland kan det vara bra att genomföra en kroppslig rening för att få bukt med en toxisk kropp. En fasta eller detox kan fungera som en nystart för bättre kostintag och motverka övervikt.
Titta närmare på din mentala och psykiska hälsa! Försök analysera din egen personlighet, vilka fysiologiska och psykiska förutsättningar har du? Vad kan du förändra? Vilka gener påverkar dig? Hur ser din hormonbalans ut, råder det någon obalans? Se Hormoner.
Hur ska du börja?
Om du vill ha till en förändring i ditt kostintag så kan du som tur var alltid börja i mindre skala, tänk på att just du inte är det typ som ska ta det för lugnt för att inte hamna i bekvämlighet och känna/testa sig fram successivt. Gör en analys av ditt kostbeteende och uppmuntra dig själv till en kommande förändring:
När äter du, hur ofta äter du, vilken kost äter du, hur mycket äter du?
När mår du bra efter en måltid, när blir du trött, när känner du att det är dags för ett nytt energiintag?
Vad kan du förändra efter dina egna erfarenheter på hur din kropp reagerar?
Gör de förändringar som känns naturliga, små som stora, men gör dem på dina egna villkor!
Olika Kostmetoder - dieter Del 2
OBS! ha i åtanke att det du läser här inte är din sanning, se det som en vägledning till att hitta din sanning!
Här nedan listas några populära kostmetoder. Deras rekommendationer skiljer sig till viss del åt. Intressant är att energi andelen (E%) av kolhydrater, proteiner och fett kan skilja sig ganska markant mellan de olika kost metoderna. Se även energibehov.
Medan myndigheterna menat att den stora fettbomben främst beror på för stort energiintag av för mycket fett så har många av de alternativa kost metoderna påvisat att det troligen är kolhydraterna som är den stora boven i dramat, de så kallade snabba kolhydraterna som triggar sötsuget till att vilja äta mer. Medan myndigheterna sakta och säkert förändrat sina kostmetoder utifrån nyare belagd forskning så har de nyare alternativa kost metoderna ofta uttalat sig säkert i sin sak! Dessvärre så stämmer inte alla råd mellan de olika lärorna, så vem ska man tro på som konsument?
Kostmetoder - cirkeldiagram
Ett sätt att presentera en kost procentuella innehåll av energi från kolhydrater, proteiner och fett är att använda sig av cirkeldiagram. Här nedan ser du några av de vanligare kost metoderna beskrivna och visualiserade som cirkeldiagram:
Kostmetod Kost
Koncept:
Ungefärlig fördelning kolhydrater, protein och fett enligt SLV (Sveriges Livsmedelsverk).
ca 25-40 E% fett
ca 10-20 E% protein
ca 45-60 E% kolhydrater
Den 3 okt 2013 kom nya kostråd från Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR5, NNR 2012). Nu fokuserar man än mer på kvalitén av kosten, att du ska inta en kost som är näringsrik och att du genom kosten ska få i dig alla näringsämnen som kroppen behöver.
Kosttillskott ska generellt inte behövas, förutom för vissa riskgrupper och vid vissa livssituationer, exempelvis för äldre, små barn och vid sjukdomar exempelvis infektioner. Helheten i kosten, dina egna kostmönster framhålls än mer.
NNR har tänjt på gränserna från var du hämtar din energi, innebär bl.a. att du ska inta bättre kolhydrater och fetter före kvantiteten av dessa näringsämnen som tidigare var fallet. Att inta långsamma kolhydrater fullkorn, inklusive fibrer före raffinerade snabba kolhydrater, vitt bröd och sockerrika produkter. Nyttiga enkelomättade fetter som finns i olivolja och rapsolja före mättat fett, därtill inta mer enkelomättade fetter än fleromättade fetter. Du bör även överlag inta mer grönsaker, baljväxter, frukt och bär, nötter och frön, fisk och skaldjur. Undvika så kallad skräpmat, som kan vara energirik men näringsfattig, full av socker och tomma kalorier. Dra ner på salt, läsk och alkohol. Därtill dra ner på rött och bearbetat kött som innehåller mycket mättat fett till förmån för kött som innehåller mindre fett.
Fysisk träning, fysiskt aktivitet rekommenderas, 2,5 tim/vecka intensiv träning eller 5 tim/vecka lågintensiv träning rekommenderas, eller en kombination av båda.
Sammantaget ska kosten SLV rekommenderar med fysiskt träning motverka sjukdomar, bl.a. det metabola syndromet, hjärt- och kärlsjukdomar, högt LDL-kolesterol, diabetes typ 2, övervikt och cancer m.fl.
NNR 2012 anser man har vetenskaplig grund, 100 vetenskapliga experter har varit med och tagit fram råden.
Dagligt intag enligt NNR 2012:
Kolhydrater 45-60 E % (50-60 E % NNR 2004)
Långsamma kolhydrater, se GI-värde
Fibrer, kostfibrer 25-35 gram/dag
Tillsatt socker < 10 E %
Fett 25-40 E % (25-35 E % NNR 2004)
Enkelomättade fettsyror 10-20 E % (10-15 E % NNR 2004)
Fleromättade fettsyror 5-10 E %, varav Omega-3 1 % E %
Mättade fettsyror < 10 E %
Trans- fettsyror så lågt som möjligt
Vi ska vidare äta mer av de nyttigare fetterna, enkelomättade och fleromättade, ta det försiktigt med inälvsmat, kött och äggula som innehåller den onyttiga Omega-6 fettsyran arakidonsyran som kan leda till cancer bl.a. Zonen med sin balanserade avvägning av kolhydrater, proteiner och fett innebär också att vi ska kunna stå oss bättre mellan måltiderna och inte känner oss lika hungriga. Detta beror på större intag av protetiner och fett än brukligt vilket får den fördelen med sig att vi inte äter lika mycket och inte blir hungriga lika fot. Dvs. energibehovet minskar.
Undvik att det totala fettintaget blir lägre än 25 E%.
Proteiner 10-20 E % (10-15 E % NNR 1996)
I övrigt ät efter Matcirkeln och Tallriksmodellen. NNR ligger även bakom nyckelhålet, det hälsosamma alternativet!
Positivt:
De nya råden har satt fokus på helhetshälsa och kvalitet på kost. En lagom övervägd kost som täcker alla de näringsbehov vi anses ha. Du har ganska stor frihet där i princip de flesta livsmedel är godkända. Men vad som är nytt sedan NNR4 - NNR 2004 är att man har börjat förespråka en mer anpassad GI-kost även om man inte säger det högt, ett uttalat råd att undvika snabba kolhydrater finns!
Man tar fokus på de nyttiga enkelomättade fetterna, och har tonat ner sin tidigare fetträdsla en aning. Kosten börjar alltmer likna innehållet i Medelhavskost!
Därtill förespråkar man fysisk träning. Egentligen är de nya kostråden mer Up to Date än vad de varigt tidigare, något som måste kännas som en befrielse för alla kostrådgivare runt om i vårt avlånga land! Äntligen!
Negativt:
En överdriven rädsla för mättade fetter kvarstår. En för hög andel av de fleromättat fetterna Omega-6 jämfört mot Omega-3 kvarstår. Man anser att lättmjölk är nyttigare än vanlig mjölk, dvs. man har en total rädsla för mättat fett, rekommenderar flytande fetter, vegetabiliska fetter före smör osv.
Historiskt har SLV varnat för fett, man har försvarat att mättade fetter ska vara farligt i motsats till de tidigare mer rekommenderade fleromättade fetter, som i och med NNR 2012 förskjutits till att mer enkelomättade fetter ska intas.
Ca 55 E% kolhydrater anses vara för hög från alternativa håll. Upp till 10 E% av ditt dagliga intag får fortfarande komma från rent socker! Världshälsoorganisationen WHO rekommendationer för max intag av socker ändrades till 5 E% 2014.
Det stora kolhydratintaget där återkommande låga blodsockervärden sen ofta triggar sockersuget med ökad hunger och överkonsumtion av mat med övervikt som följd har man nu tonat ner en aning då man förespråkar nyttigare kolhydrater, men endå mycket kolhydrater! ”Den gamla slagdängan om 6-8 skivor bröd om dagen har nog fått sig en törn!”
Proteinintaget på 10 - 20 E% har ifrågasatts från vissa alternativa håll för att vara för lågt även om det fyller grundbehovet.
Man säger sig vilja fokusera på en mer näringsrik föda, men varnar samtidigt för intag av för mycket näring! De enda vitaminer och mineraler man höjt det rekommenderade intaget, RDI-värdet för är d-vitamin och selen!
NNR varnar bland annat för kosttillskott, att vitaminer med antioxidantiska egenskaper skulle kunna leda till ökad dödlighet! Oj, har man undersökt vad brist på bl.a vitaminer, mineraler och antioxidanter kan leda till kan man ju fråga sig? Att samma kost idag generellt sätt är mer näringsfattig nu än för 50 år sedan är inget man bryr sig om verkar det som!
NNR borde ha lyft fram ren ekologisk föda, sådan som är full av näring, är utan tillsatser samt även har förmågan att kunna rena kroppen från toxiner.
Koncept: På Medelhavskost i teorin
Ät mycket fisk, gröna bladgrönsaker, grönsaker, frukt, fullkorn, bröd, olivolja, rapsolja. Komplettera med baljväxter (bönor och ärtor), nötter och potatis. Sparsamt med mörkt kött, ägg och mjölkprodukter.
Positivt:
Medelhavskosten har visat sig full med naturliga antioxidanter. Innehåller nyttiga enkelomätattade fettsyror och rikligt med den fleromättade fettsyran Omega-3. Intaget av kolhydrater är måttligt, kommer främst från grönsaker och spannmål. Kosten har även visat sig bra mot hjärt- och kärlsjukdomar, dessutom ledgångsreumatism. Cancertalet är även lägre bland folk som lever i länder med denna kost, se cancer. Även bra mot Alzheimers, demens. Kosten anses även minska risken för diabetes typ 2 på grund av sitt måttliga intag av snabba kolhydrater.
Stort intag av nyttiga fetter med mindre mättade fetter till förmån för de enkelomättade samt fleromättade fetterna, där blandning av Omega-6 och Omega-3 har visat sig viktig i senare forskning.
Den kretensiska (främst på Kreta och Grekland med omnejd) medelhavskosten är den alternativa kostmetod som även rönt stort intresse från traditionellt håll, sjukhus, forskning m.m.
Negativt:
Finns ingen direkt synlig kritik mot denna kostmetod.
Koncept: Man ska välja kolhydrater som har lågt GI-värde, så kallade långsamma kolhydrater framför kolhydrater som har högt GI-värde, så kallade snabba kolhydraterna.
Ät helkorn, fullkornsbröd med hela korn, ärtor, bönor, linser och råris som har lågt GI-värde. Frukt, bär, pasta och mjölkprodukter har låg till medel i GI och är godkända.
Undvik vitt mjöl, godis, socker, sötad juice, läskedrycker, vitt bröd, snabbris mm. i större mängder, dessa har högt GI-värde. För att kompensera livsmedel med högt GI ät samtidigt kost med lågt GI-värde i samma måltid.
Positivt:
Läran om olika livsmedels olika GI-värden och vilken inverkan dessa kan ha på kroppen kommer ursprungligen från diabetikerhåll, där det har visat sig vara en bra metod för att kontrollera sina blodsockervärden med. Metoden har visat sig effektiv för bättre kontroll av hormonet insulin. Den största förtjänsten ligger därför i att man fått upp ögonen för att även kolhydrater kan leda till fetma och andra följdsjukdomar och att det är viktigt att balansera sitt kolhydratintag samt därtill välja rätt sorts kolhydrater.
Negativt:
Lätt att stirra sig blind på alla dessa GI-värden som faktiskt kan vara missvisande i vissa fall. Vad som inte framgått riktigt för många är att det är Glykemisk belastning som är det intressanta för att beräkna en måltids totala innehåll av så kallade bra (långsamma) eller dåliga (snabba)kolhydrater.
Man tar ingen större hänsyn till näringsinnehållet i de livsmedel som man stoppar i sig som är väl så vikigt för att balansera en måltid. Det finns också ibland en överdriven rädsla för de så kallade snabba kolhydraterna som faktiskt kan ha en funktion att fylla vid behov av snabb energi hos en frisk kropp. Hur så kallade snabba kolhydrater och insulinet fungerar i vår kropp har också visat sig väldigt individuellt.
Notera:
Montignac och hans kostmetod bygger också på GI och skiljer sig dels på att man får äta hur mycket långsamma kolhydrater som helst, äta mer mättat fett samt att man inte ska blanda kolhydrater och fett i samma måltid. Dessa punkter har han fått kritik för.
Koncept:
Stenålderkost bygger på att vi ska äta som vi "tror" att vi gjorde innan vi blev ett jordbrukssamhälle. Detta innebär främst vilt kött, fisk, grönsaker, frukt, nötter och frön. Man får inte äta spannmål, mjölkprodukter och livsmedel som innehåller mycket socker. Dessa räknas som föda som inte är anpassade för människan eftersom de tillkom senare som föda i samband med att jordbrukssamhället började att utvecklas, något som i mänskligt perspektiv är ganska så sent.
Positivt:
Vilt kött är en väldigt koncentrerad proteinkälla och innehåller dessutom mindre mättat fett än vanligt kött vilket är bra. Fisk har många positiva egenskaper och visat sig innehålla mycket av den fleromättade fettsyran Omega-3 vilken har många fördelar. Intaget av mindre kolhydrater anses även minska risken för fetma och diabetes typ 2, se insulin. Kosten i sig innehåller en hel del med antioxidanter och andra bra näringsämnen.
Negativt:
Vem vet hur nyttig och faktisk allsidig kosten var på stenåldern. Att stänga ute mjölkprodukter och alla spannmål kan säkert passa somliga, men inte alla. Dessutom kan det bli ganska så krångligt.
För mer info, se extern hemsida: Paleodiet.nu
Koncept:
Zonen är en kostmetod som tagits fram av Dr Barry Sears. När man äter optimal kost så hamnar man i zonen, ett optimalt tillstånd för kroppen menar han. För att uppnå detta ska kvoten kolhydrater/protein ligga mellan 1- 1,25. Varje måltid ska därför anpassas efter detta, med rätt mängd kolhydrater, proteiner och fett. Han hänvisar till olika resultat där denna kost förbättrat resultaten hos ett antal professionella idrottsmän.
Zonen är ganska lik Stenålderkosten då man förordar magert protein från kött och fisk samt de mer nyttiga kolhydrater som kommer från frukt och grönsaker i stället för spannmål. Man ska undvika snabba kolhydrater då dessa inte är naturliga för oss. Zonen tar även upp den viktiga kopplingen mellan kost, hälsa och hormoner, bl.a. insulin och de mer omtala eikosanoiderna som bl.a. innehåller de viktigaprostaglandinerna ochderas koppling till Omega-3 och Omega-6.
enkelomättade och fleromättade, ta det försiktigt med inälvsmat, kött och äggula som innehåller den onyttiga Omega-6 fettsyran arakidonsyran som kan leda till cancer bl.a. Zonen med sin balanserade avvägning av kolhydrater, proteiner och fett innebär också att vi ska kunna stå oss bättre mellan måltiderna och inte känner oss lika hungriga. Detta beror på större intag av protetiner och fett än brukligt vilket får den fördelen med sig att vi inte äter lika mycket och inte blir hungriga lika fot. Dvs. energibehovet minskar.
Vi ska vidare äta mer av de nyttigare fetterna, enkelomättade och fleromättade, ta det försiktigt med inälvsmat, kött och äggula som innehåller den onyttiga Omega-6 fettsyran arakidonsyran som kan leda till cancer bl.a. Zonen med sin balanserade avvägning av kolhydrater, proteiner och fett innebär också att vi ska kunna stå oss bättre mellan måltiderna och inte känner oss lika hungriga. Detta beror på större intag av protetiner och fett än brukligt vilket får den fördelen med sig att vi inte äter lika mycket och inte blir hungriga lika fot. Dvs. energibehovet minskar.
Positivt:
Om dieten håller vad den lovar så verkar den vara väldigt intressant. Minskar risken för vällevnadssjukdomar som fetma, hjärt- och kärlsjukdomar m.fl. Förbättrade idrottsresultat. Dessutom innebär den ett naturligt mindre kaloriintag beroende på att man inte känner sig lika hungrig mellan måltiderna.
Negativt:
Att Zonen är en lågkalori diet är inget som Dr Barry Sears vill skylta med i boken direkt, utan det får man räkna ut själv, via ett antal tabeller. Man får bara äta proteiner i en viss mängd utifrån ens kroppskonstitution nämligen. Idrottsmän och andra som är aktiva på olika sätt får äta mer, men hur mycket klargörs inte, utan man hänvisas till dessa tabeller. Eftersom kostmetoden är så exakt vad gäller kolhydrater, proteiner och fett är den svår att följa.
Koncept:
Atkins räknas som en ketogen diet tack vare den låga halten av kolhydrater och stora andelen av fett i kosten vilken innebär att mer fria fettsyror, så kallade ketoner används som bränsle, se energibehov. Kosten har en tydlig koppling till problem som kan uppstå med allt för mycket snabba kolhydrater och hur dessa kan påverka insulinet. Enkla sockerarter och raffinerade kolhydrater bör man undvika i största mån, se kolhydrater. Fleromättade fetter och transfetter ses som en stor bov vad gäller skapande av fria radikaler vilket bör minimeras och även vägas upp med intag av antioxidanter.
Balansen mellan de fleromättade fettsyrorna Omega-3 och Omega-6 anser Atkins som viktig. Fisk anses vara bra föda eftersom den innehåller Omega-3. Linfröolja likaså. Enkelomättade fettsyror anses nyttiga, olivolja förordas. Mättade fetter är mer acceptabla än i andra kostmetoder, därför är kött, ägg och mjölkprodukter av olika slag tillåtna i större grad.
Man ska börja med lågt innehåll kolhydrater, ca 20 % när man börjar med denna kostmetod, något som man sen kan successivt höja något.
Atkins har en ganska djup förklaring till varför vi anses behöva tillskott av vitaminer och mineraler, dessutom förordar han tillskott av vissa hormoner vid äldre ålder.
Positivt:
Studier på denna kost precis som andra beskrivna här har faktiskt visat att man kan gå ner i vikt med denna kost. Den har visat sig effektiv mot personer med stor fetma, sådana som troligtvis har stort insulinproblem. Dessutom har Atkins gjort oss uppmärksam på de snabba kolhydraterna och dess dilemma.
Negativt:
Det stora intaget av mättade fetter kritiseras och anses farligt, dessutom risken att man genom det låga kolhydratintaget kan missa nyttiga näringsämnen och antioxidanter. Detta kompenserar Atkins med kosttillskott av olika slag på gott och ont. Det höga intaget av proteiner och fett sammantaget anser många kunna vara skadligt även om forskningen inte är helt enig i frågan. De Ketogena kostmetoderna anses därtill kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar på längre sikt anser somliga. Bristen på fibrer kan även leda till förstoppning. Det kan finnas risker med ett så stort intag av proteiner, även om det inte är bevisat. Frukt och grönt får en undantagen roll i Atkins diet. Dieten kan bli tråkig i längden.
Koncept:
Ketogena kolhydratfattiga dieter har oftast används i viktminskningssyfte av olika slag. Kosten innehåller stor andel fett, ganska normalt med protein samt väldigt lite kolhydrater. Frukt är inte tillåtet och bara lite grönsaker. Kosten har även används som behandlingsform vid mycket svåra kramper som epilepsi med lyckat resultat. Syftet med kosten är att mer fria fettsyror, så kallade ketoner används som bränsle. Se energibehov. Detta är något som den har gemensamt med vad som händer vid fasta. Med det undantaget att muskelnedbrytningen inte blir påtaglig på samma sätt. En viss del av ketonerna utsöndras också med urinen vilket snabbar på fettförlusten vid ketogen kost.
Positivt:
Kan användas när man vill uppnå snabb viktminskning, samt även mildra och i bästa fall få bort symtom av epilepsi.
Negativt:
De Ketogena kostmetoderna anses kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar på längre sikt. Efter en längre tid på denna kost (ca ett halv år) så ökar såväl kolesterolet och blodfetterna. Njursten och brist på näringsämnen är också vanligare med denna kost. Bristen på fibrer kan även leda till förstoppning. Den mentala kapaciteten kan bli lägre när man använder mycket ketoner som energi istället för glykos som är bättre för hjärnan. Detta är mest märkbart de första dygnen precis som vid fasta. Immunförsvaret kan även bli lägre.
Insulinkänsligheten minskar vilket kan leda till diabetes typ 2. Muskelnedbrytning kan ske beroende på att vissa hormoner som testosteron och IGF1 minskar när insulinet minskar. Därför brukar man inte rekommendera starkt ketogena kostmetoder för viktminskning.
Dieten blir även tråkig i längden. Mer studier på denna kost kommer förhoppningsvis i framtiden.
Insulinkänsligheten minskar vilket kan leda till diabetes typ 2. Muskelnedbrytning kan ske beroende på att vissa hormoner som testosteron och IGF1 minskar när insulinet minskar. Därför brukar man inte rekommendera starkt ketogena kostmetoder för viktminskning.
Dieten blir även tråkig i längden. Mer studier på denna kost kommer förhoppningsvis i framtiden.
Se även LCHF samt extern sida Introduktion till ketogena dieter.
Nya kostmetoder
Gemensamt för många av de nyare kostkoncepten är att de ofta förespråkar nyttigare och mindre kolhydrater än vad myndigheterna förespråkar, ibland betydligt mindre. Det finns flera som anser att det för stora intag av kolhydrater på bekostnad av fett och protein i vår kost ligger bakom den ökade övervikten i samhället i stort.
Raw food (Levande föda) - nya kostmetoder.
Nyttan att äta vegetariskt har börjat sprida sig i mer akademiska kretsar. Läkare för framtiden förespråkar att vi ska äta efter tallriksmodellen Power Plate. En kost som liknar Medelhavskost men i princip är helt vegetarisk, förutom fisk. Kosten anses motverka ett flertal sjukdomar: diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och inflammatoriska sjukdomar som Alzheimer m.fl.
Se även extern sida om andra olika kostmetoder: Viktvägvisaren. En annan bra sida om olika dieter och kostmetoder är Dietguiden, eller .
Mer inividuella kostmetoder
Dessa mängder av kostkoncept i all ära, för att krångla till det ytterligare så presenteras här nedan 2 exempel på mer individualiserade kostmetoder. Dessa specificerar mer exakt vilka livsmedel som man passar för och vilken föda man bör inta enligt dessa metoder.
Ät rätt för din blodgrupp
Denna diet är framtagen av Dr. Peter J.D Adamo och har berört en viss uppmärksamhet och en del kritik. Våra blodgrupper anser han betingade till viss sorts kost som har sin grund i de folkvandringarna som pågått på jorden under tusentals år. Människan ska på detta vis ha anpassat sig till olika sorts kost under olika levnadsbetingelser, något som Adamo kopplar till olika blodgrupper. Följande gäller:
Blodgrupp 0 - Köttätare (Jägaren/samlaren), 38 % av svenska befolkningen:
Behöver mycket motion. Ät Kött, fisk, frukt och grönsaker. Undvik de flesta spannmål (särskilt vete) men även bönor, baljväxter och mejeriprodukter.
Blodgrupp A – Vegeterian (Jordbrukaren), 44 % av svenska befolkningen.
Föredrar lugnare typ av motion, meditation och yoga mm. är bra. Ät mest vegetariskt. Grönsaker, tofu, spannmål, bönor, baljväxter, frukt och viss typ av fisk som lax, sniglar, makrill mm.
Blodgrupp B - Blandkost (Nomaden), 12 % av svenska befolkningen.
Behöver normal motion. Är mer en allätare. Den enda blodgrupp som anses tåla mjölkprodukter bra, I övrigt ät kött, spannmål, baljväxter, grönsaker och frukt. Undvik bl.a. kyckling.
Blodgrupp AB – Blandkost (Nyare blodgrupp), 6 % av svenska befolkningen.
Föredrar lugnare typ av motion. Har bäst immunförsvar av alla blodgrupper. Ät kött, fisk, skaldjur, mejeriprodukter, tofu, baljväxter, spannmål, grönsaker, frukt.
Positivt:
Kopplingen olika blodgrupper och kostens påverkan på kroppen är intressant. Bra bara om någon utomstående är villig att forska djupare i ämnet.
Negativt:
Har fått stor kritik för att den inte anses har någon vetenskaplig grund. Fakta bakom de olika blodgruppernas uppkomst anses som fel. Deras inverkan på kosten är dåligt belagd, dessutom kopplingen till blodgrupp och olika sjukdomar och kosttillskott som behövs för dessa anses obevisade och ifrågasätts starkt.
Att äta efter ens blodgrupp innebär precis som Ayurveda att vissa specifika livsmedel är att föredra och att andra bör uteslutas.
Det är ganska uppenbart att det kan bli svårt när man jämför dessa metoder och kanske kommer fram till olika svar på vad man bör äta. Däremot så kanske man får svar på varför vissa livsmedel som man har känt påverkat ens kropp negativt kanske bör uteslutas, man får en sorts bekräftelse. Man skulle kunna göra spontana reflektioner, att Kapha-dominerade personer enligt AyurVeda skulle kunna ha en hel del gemensamt med blodgrupp O enlig blodgruppsmetoden samt även stenålderskost samt koppla problem med intag av för mycket snabba kolhydrater och vikt osv. Dessvärre stämmer inte alla kostråd full ut mellan de olika lärorna. På liknande sätt så skull man nog kunna hitta samband för de som kan inta spannmål i större mängd utan att gå upp i vikt med ohälsa som följd och så vidare...
33 visningar