Hur vi tar andningen föregivet

Andningens betydelse

De flesta av oss vet hur vi skall äta och dricka och hur vi skall motionera. Att vi behöver vår skönhets sömn. Men de allra flesta av oss har helt tappat kontakten med en mycket viktig del. Andningen… Först går vi igenom hur andningen ser ut. Därefter diafragma och vagusnerv, de två nervsystemen och sist lymfan och glymfan.

Att vi behöver andas, det vet vi alla. Men hur vi skall andas det är få som ens tänker på det. Inom den österländska filosofin har man sedan 7000 år tillbaka förstått andningens stora påverkan på vår kropp, hela vår organism. Inom MediYoga är andningen en av hörnpelarna. Dina lungor har 700 miljoner alveoler, (lungblåsor) som skall föra ut syre till dina celler. Dessa blåsors yta motsvarar en fotbollsplan. Din kropp består av 100 000 miljarder celler som varje andetag skall syresättas för att kunna utföra sitt arbete. Varenda cell behöver det syre du tar in. Varje cell innehåller vid ett givet ögonblick en miljard molekyler Adenosintrifosfat (ATP) som är cellernas bränsle.

Eftersom kroppen består av 100 tusen miljarder celler så har du just nu ca,1000 000 000 000 000 000 000 000 (24 nollor) molekyler Adenosintrifosfat som omsätts var 20:de sekund i cellens kraftverk, mitokondrierna. Dessa molekyler väger totalt ynka 50 gram, men vi omsätter 200 kg ATP varje dag! Det behövs syre. Och syre av rätt mängd och balans. Saknar cellen syre till förbränningen så jäser den glukos, vilket bildar mjölksyra som gör att kroppen blir surare och stelare. Genom att andas rätt så kan vi påverka ph-värdet i kroppen till det bättre. Hela 70% av din påverkan på pH-värdet görs genom din andning. Fungerar inte den korrekt; då funkar inte systemet med att hålla ett bra pH-värde heller bra. Det är din näsa som är fylld med lymfatisk vävnad, som kan ta hand och fånga upp koldioxiden, vilken sedan syret fäster på till nästa andetag.

Att andas rätt är att andas genom näsan, och använda magen som vakuumpump, så mycket och ofta som bara är möjligt. Genom den topp-andning vi normalt har, så utnyttjar vi bara 30% av våra lungors kapacitet. Då är det lätt att räkna ut hur mycket syre som aldrig når alla celler i kroppen. Det kan helt enkelt uppstå smärta i muskler på grund av syrebrist, samt att tillräckligt med syresättning av hjärnan troligen inte sker. Så återigen; djupanding, s.k. yogisk andning, är av största vikt att använda sig av för att få en adekvat syresättning av kroppens alla celler.

Näsan överlägsen

Näsan är en överlägset mer avancerad andningsapparat än munnen. Näsan har över trettio olika funktioner, förutom att rensa luften från partiklar så avgiftar den också kroppen genom att andas ut de toxiner, giftigheter, vi har i våra kroppar. Hela 80% av vår rening av kroppen sker genom utandningen. Ju bättre inandning, ju bättre utandning, ju bättre rening. Näsan är bäst på att fukta och värma luften. Genom att använda näsan så får luften en för-fuktning, vilket inte sker vid munandning.

Det gör att den luft som är på väg till lungorna har rätt fuktighet, inte irriterar slemhinnorna som annars kan bli torra vid munandning. Torra slemhinnor ger större risk för infektioner i halsen och lungorna. Näsan fungerar även som en värmeväxlare, den hettar upp luften till rätt temperatur innan den når lungorna. Det sker inte genom munandning. Rätt andning ger det som numer kallas mindulness, Medveten Närvaro.

”När man ser hur en näsa är uppbyggd, både luftvägarna samt hur det är kanaler till våra bihålor, så förstår man ganska snart att munandning inte är det naturliga för en människa”.

Eftersom luften snurrar luften runt i serpentiner inne i näsan, får rätt fuktighet och temperatur så är det perfekt i kall väderlek, då luften blir helt rätt i förhållandet i lungorna. När det är nollgradig luft ute, och du andas med munnen, så är det kall luft som når lungorna. Kanske inte nollgradig, men kall. Med näsandning så är det 37-gradig luft som kommer in i lungorna. Samma sak vid torr och het ökenluft, då blir det rätt fuktighet och temperaturen sjunker till kroppens egen temperatur när den når lungorna. Näsandning hjälper även till att kyla ned hypofysen, den överordnade körteln i kroppen, samt reglerar kroppstemperaturen. Det verkar även som näsandning kan hjälpa till att rensa näsa och bihålor.

När man ser hur en näsa är uppbyggd, både luftvägarna samt hur det är kanaler till våra bihålor (t.h.), så förstår man ganska snart att munandning inte är det naturliga för en människa. Karolinska Institutet har gjort en forskning på hur vår andning påverkar ett sådant problem som bihåleinflammation. Att andas in genom näsan, och sedan göra ett ”hummande” brummande ljud på utandningen, så kan vi snabbt reducera och eliminera bihåleinflammation. Det som händer vid humningen, är att det bildas stora mängder NO, kvävemonoxid, ända upp till 15-20 gånger mer i bihålorna, än om du inte hummar.

Munandningen. Även tänder och tandhälsa påverkas negativt av att det kommer in luft via munnen. Det är alltså stora fördelar att andas via näsan så mycket som möjligt. Det finns de som tränat upp sig att andas enbart med näsan, och kan springa maraton, med tejpad mun, och ändå få tillräckligt med syre. Det är som det mesta en fråga om träning. I början är det svårt, man upplever att man inte får tillräckligt med luft. Men kroppen ställer om sig. Längre ned på sidan finns en länk till Andningens Dag, ett symposium om vikten för rätt andning.

Koldioxidbalansen

Balansen av koldioxid (CO2) är viktig. Andas du högt upp i bröstet, lätt hyperventilering, vilket är det vanligaste bland stressade människor, så får du för lite CO2. Det är CO2 som styr när du skall börja andas. Finns det för lite så andas du snabbare, snabbare andning ger som sagt för lite CO2, vilket då ger ett stresspåslag av adrenalin, noradrenalin och kortisol eftersom kroppen uppfattar din snabba andning högt upp i bröstet som stress, och kopplar på stresshormonerna. Det gäller att fly tänker kroppen. Många personer med hjärt- och kärlproblem har oftast toppandning. Även personer med högt blodtryck har oftast denna typ av felaktig andning.

Det är koldioxidnivåerna i kroppen som styr andningen. När de når en viss nivå skickas en signal från andningscentrum i hjärnstammen till andningsmusklerna att andas in. På den påföljande utandningen så andas vi ut koldioxid och en ny andningscykel startar.

Anledningen till att det är viktigt att öka toleransen för koldioxid är att denna gas har många viktiga funktioner, bland annat;

Bakteriedödande. visste du att tillväxten av stafylokocker var 1 000 gånger högre när bakterierna exponeras för vanlig luft (37 grader) under 24 timmar jämfört med exponering för 100 procent koldioxid.

Ökar syresättning. Koldioxid tvingar bort syret från blodet så att det åker in i våra muskler och organ och kan göra nytta, Det kallas Bohr-effekten efter upptäckaren dansken Christian Bohr.

Vidgar glatt muskulatur. Koldioxid har en vidgande och avslappnande effekt på glatt muskulatur. Dessa muskler kan vi inte kontrollera med viljan och de finns i blodkärl, magsäck, tarmar, urinblåsa, livmoder m.m.

pH-värde påverkan från koldioxid är stor. Runt 70% av påverkan på pH-värdet i blodet kommer från din andning och från koldioxiden. Så genom korrekt andning har du mycket stor påverkan på fördelningen mellan basiskt och surt i din kropp.

Du har fyra buffertsystem för pH-värdet; bikarbonat, kolsyra, fosfat från njurar och hemoglobin bufferten.

Personer med Kol

Personer med diagnoserna KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och lungemfysem har förstörd lungvävnad. Det gör det svårt för koldioxiden att överföras från blodet till utandningsluften. Dessa personer har därför höga nivåer av koldioxid trots ohälsa. Andnings Träningen fungerar dock utmärkt även för dem. När de förbättrar sin andning, till exempel genom att träna med Relaxator, ökar trycket i lungorna så att koldioxiden kan vädras ut och återställas till normala nivåer.

BALANS I CELLER & NERVYSTEM

Genom rätt andning kan vi också öka på oxytocin, serotonin och GABA (Gamma-Amino-Smörsyra) ämnen som gör att vi mår bättre, vi blir lugnare. Mycken forskning visar att många kroniska sjukdomar hänger samman med för dålig andning och därmed för dålig syresättning av våra celler, muskelceller, nervceller och blodceller. Genom dålig andning påverkas alltså balans mellan syre och koldioxid. Det gör att våra bägge nervsystem blir påverkade. Du har det sympatiska och det parasympatiska systemet, vilka bägge är autonoma, alltså självstyrande.

Men; vi kan dock komma åt dem via andningen. Genom att andas genom antingen höger eller vänster näsborre, så kan vi påverka vilken del och vilket system som skall vara igång, dominera. Andas du genom vänster näsborre (håller för höger) så kan du påverka hur det skall förhålla sig i kroppen. Nederst på sidan finns det en skiss på hur och vad nervsystemen påverkar var för sig. Genom din andning så kan du alltså påverka t.ex. blodtryck, lugn och ro, koldioxid- och syrehalter. Nedan finns en informativ video om yoga där läkaren och forskaren Andreas Michalsen påpekar vikten av rätt andning.

Det är inte stressen som gör att vi får hjärtattack, utan det som stressen är: hormoner (adrenalin, nor-adrenalin & kortisol) som är till för korttidsanvändande när björnen anfaller, det ligger i stället och flyter i vår kropp under lång tid och anstränger den till bristningsgränsen. Genom att andas rätt så neutraliserar vi och balanserar vi hormonerna, skapar lugn, får rätt balans mellan syre och koldioxid. Koldioxidens egenskaper inkluderar bland annat att den verkar vidgande på blodkärlen och luftvägarna samt avslappnande på musklerna.

Att känna till:

Friska vävnader är basiska medan cancerogena är sura.

Normala celler kräver syre medan cancerogena celler är anaeroba och lever utan syre.

Dessa två saker hör ihop. Där du inte har tillräckligt med syre skapar du en sur miljö och där du har en sur miljö har du minimalt med syre.

Stress bränner magnesium, vilket är ett mineral som styr över 300 processer i kroppen. Och det är det mineral som ser till att du kan öppna din hand, det är det den påverkar i muskler. Det är ytterst viktigt för hjärtat som alla kan förstå. Om det saknas magnesium, så kan hjärtat inte öppna. En hjärtinfarkt blir följden. Låg magnesiumnivå påverkar även något så allvarligt som homocystein.

Om kortisol tillåts rusa runt i blodbanorna når det hjärnan. Hjärnan kommer att bada i kortisol. Kortisol bränner sönder hippocampus där din minnesbank finns. Vid långvarig utsöndring av kortisol så får vi skador på hippocampus och vårt minne. Men med djupandning så stängs utsöndringen av, och den djupa andningen kan då stimulera återväxt av celler i hippocampus. Den yogiska andningen påverkar även utsöndringen av gamma-aminosmörsyra, vilket är en lugnande substans som gör att sinnet och kroppen lugnas ned vid oro, stress.

Migrän kan vara en symptom på underordning. Du andas helt enkelt för lite, det skapar spänningar

Den yogiska andningen i MediYoga påverkar även inflammationer. Vid djupandning så har forskning påvisat att tre typer av cytokiner påverkas. Det är de som står för inflammationer och stress. Det visar på vilken djup nivå detta med andningen påverkar vår kropp, mentalt, andligt och fysiskt. Det som kallas den Yogiska andningen borde hellre kallas den ”Normala andningen”. Det är så små barn andas, med magen, med diafragman.

Andningen, om den görs rätt, via diafragman, som i sin tur påverkar lymfan, diafragman sköter pumpningen och är därmed den viktiga motorn och rörelsen i lymfsystemet. En försvagad eller dålig andning får lymfan att stagnera. Det påverkar rengöringen av din kropp. En andning som inte är effektiv påverkar fascian. När lymfan inte kan rena kroppen effektivt, så skickas restprodukter, slagg, ut i fascian. Det ger smärta. När fascian inte arbetar effektivt så blir den stel, när den blir stel, blir du stel.

Andningen påverkar vagusnerven, vagusnerven får påverkan från diafragman. Vagusnerven påverkar ditt sinnestillstånd. Vagusnerven är ditt redskap för kommunikation med ditt parasympatiska system, det lugnande systemet, där du är i harmoni. Är andningen inte i balans, så blir hela ditt fysiska och psykiska system i obalans.