Egenskap av Zink
Uppdaterat: 25 maj 2020
Zink har en nyckelroll i flera av kroppens allra viktigaste funktioner. Det hjälper bland annat till vid skapandet av nya celler, har en avgörande roll i regleringen av testosteronhalten och skyddar emot de reaktiva ämnen som skapas när kroppen
arbetar.
Zink (Zn) är ett av de mineraler som är viktigast för att kroppen ska må bra och samtidigt ett av de allra vanligaste att ha brist av. Studier har visat att personer med depression ofta har en alldeles för låg zinkhalt. Det krävs mer forskning inom området, men dagens forskare menar att zink aktiverar en tillväxtfaktor i hjärnan, kallad BDNF, och det är när den är på topp som signalsubstanserna serotonin och dopamin fungerar som de ska.
Zink är bra för immunförsvaret och ämnesomsättningen, bildningen av DNA/RNA och behövs för tillväxten. Zink ingår i produktionen av flera hundra enzymer, t.ex. progesteron. Zink är även inblandad i produktionen av flera hormoner, t.ex. hormonomsättningen i sköldkörteln, hypofysen och könsorganen (bl.a. prostatan) och ökar frisättningen av testosteron och produktionen av spermier. Är även bra för bukspottskörteln.
Helt ny forskning från bl a Harvard visar att det är zinkbrist i hjärnan hos personer med Alzheimer: minnesförlusten sker på grund av förstörelse av microtuberna, vilket beror på zinkobalanser. Således viktigt både med antiinflammation (IFD-maten) och zink för att motverka Alzheimer.
Zink samarbetar även med magnesium, kalium och kalcium för att hålla balanser så det inte uppstår typ 2 diabetes.
Biologisk betydelse
Zink kan återfinnas i alla celler, men har en särskilt hög koncentration i ögon, hud, hår, naglar, hjärna, hypofys, binjurar, könsorgan, sköldkörtel, lever och njurar.
Fler än 70 enzymer är beroende av zink och klor, och nästan alla ämnesomsättningsprocesser är också det. Detsamma gäller hormonproduktionen i hypofysen, sköldkörteln, könsorganen och bukspottskörteln. Zink ingår i de enzymer som främjar transporten och utforslingen av koldioxid, och i amylas som omvandlar stärkelse. Vid syntesen av nukleinsyra (RNA och DNA) och proteiner medverkar zink aktivt. Det främjar nagel– och hårväxten, bildandet av ben och läkandet av sår (zinkpasta på munsår).
Immunförsvarets överordnade organ, thymus, är beroende av zink, samtidigt som ämnet är en beståndsdel i cellernas respirationsenzymer. Zink är dessutom en förutsättning för utnyttjandet av järn och bildandet av blod, normal funktion av prostata och optimalt utnyttjande av A-vitamin. Den kroppsvätska som har den högsta halten zink är prostatasekret, som kan ha upp mot 1000 gånger koncentrationen i blod. Prostatasekretets zink har betydelse för de ejakulerade spermiernas innehåll av zink i huvudet och därmed för skyddet av arvsmassan i spermien.
Zink ser även till att hålla oss friska och att bibehålla ett bra immunförsvar långt upp i åren. Om du såg ovan Wikipedia-texten, så är Thymus, den överordnade körteln för vårt immunförsvar, helt beroende av rätt zinknivåer i kroppen för att sköta ditt immunförsvar och hindra infektioner, förkylningar, hjälpa till med sårläkning där den är en nyckelspelare av stora mått.
Zink är nödvändigt för att våra gener ska kunna uttryckas och nya celler ska kunna bildas. Behovet av zink ökar därför vid all typ av tillväxt och omsättning av vävnad, exempelvis vid längd och muskeltillväxt eller vid graviditet och amning. Även personer vilka äter en kost med låg andel animaliskt protein har ett högre behov.
Då mineralet har viktiga virusdödande egenskaper är zinkbrist mycket vanligt när det rör sig om långdragna luftvägsinfektioner och förkylningar som ofta orsakas av virus. Vid insjuknande och under sjukdomsperioden rekommenderas ett intag om 30-60 mg zink medan ett intag om 20-50 mg zink rekommenderas för att stärka ett nedsatt immunförsvar.
En sällan noterad sak är att zink ihop med magnesium är oerhört viktigt för att hålla nivåerna av homocystein i kroppen på rätt nivå och i balans. En obalans här mellan dessa mineraler, vitamin B12, B6 & B9 är ytterst allvarligt och kan ställa till de mest svårdiagnostiserade problem man kan tänka sig.
Brist på zink hos den tränande individen sänker prestationsnivån, förmågan för återhämtning samt möjligheten att utveckla sin muskulatur. Hudförändringar och försämrad sårläkning är också tydliga tecken på zinkbrist, detta då 20 procent av kroppens zink återfinns i huden. Till de vanligare hudförändringarna som uppstår vid zinkbrist hör eksem, akne, hudsprickor, bölder, rosacea och psoriasis. Vid hudbesvär rekommenderas ett intag av 20-60 mg zink.
Det är inte bara immunförsvaret och huden påverkas vid zinkbrist. Zink är inblandat i nästan 100 olika kroppsfunktioner och fungerar som en cofaktor i över 40 olika enzymreaktioner, varav många är inblandade i matsmältningen. Mineraler arbetar tillsammans med vitaminer och zink behövs för att kroppen ska kunna tillgodose sig vitamin A som är nödvändigt för att syn, hud och slemhinnor ska fungera.
I en ny översiktsartikel på Nutrients kan man se en tydlig koppling mellan zinkbrist och autoimmuna sjukdomar. Översiktsartikeln hanterar och inkluderar forskning och resultat från 62 olika artiklar där all forskning uppfyllde de specifikationer som forskarna satt upp.
Författarna till artikeln skriver att även om de olika studierna presenterade i de olika artiklarna gjorts på olika sätt är resultaten överensstämmande med varandra. Resultaten visar att zink-nivåerna hos patienter med en autoimmun sjukdom i de aktuella studierna var signifikant lägre än hos kontrollgrupperna.
Zink är bland annat viktigt för immunsystemet och ingår även i enzymer i kroppen som påverkar omsättningen av t.ex. proteiner och A-vitamin. Forskarna frågar sig nu om det är bristen på zink som leder till sjukdom eller om det är sjukdomen i sig som orsakar bristen.
Zink finns bland annat i bönor, solrosfrön, mandel, nötter, pumpakärnor, skaldjur, ostron och nötkött.
En vuxen människas kropp innehåller 2 – 4 gram zink, av dessa finns 78% i skelettet, muskulaturen och huden. En del finns i blodet, merparten av det i cellerna. Det finns även lagrat i flera organ, men är ett av de mineraler som är svårast för kroppen att ta upp via kosten. En stor inlagring finns i hjärnan och ögonen.
Här kan det vara bra att ta zinktillskott, antingen rent zink eller som en multimineral…
VAD KAN VI ÄTA?
Zink finns i Ostron, vetegroddar innehåller stora mängder zink. Ostron innehåller 333% av RDI per 100 gram och groddarna 119%. Men vill man inte äta ostron varje dag så är skaldjur över lag bra. Linfrö och sesamfrö har ca 50% av RDI och cashewnötter, solrosfrö och köttfärs ligger mellan 30-40% per 100 gram.
Ärtor (25%), linser (21%), jordnötter (21%), röda bönor (19%), vita bönor (19%), bruna bönor 13%, , ris (12%), kyckling (10%).
Det rekommenderade dagliga intaget varierar beroende på ålder och kön, men för barn är RDI 2 – 7 mg, för vuxna kvinnor 7 – 9 mg, gravida och ammande 9 – 11 mg, och vuxna män 9 – 12 mg.
Zink har en roll i celldelningsprocessen och bidrar till:
normal syra-basbalans
normal kolhydratomsättning
normal kognitiv funktion
normal DNA-syntes
normal fertilitet och reproduktion
normal omsättning av makronäringsämnen
normal omsättning av fettsyror
normal omsättning av vitamin A
normal proteinsyntes
att bibehålla normal benstomme
att bibehålla normalt hår
att bibehålla normala naglar
att bibehålla normal hud
att bibehålla normala testosteronnivåer i blodet
att bibehålla normal synförmåga
immunsystemets normala funktion
att skydda cellerna mot oxidativ stress
Zinkbrist kan ge följande symtom:
Dålig aptit, sämre hudläkning, illaluktande kroppslukt, vit beläggning på tungan, hudförändringar (akne, eksem, bölder, hudsprickor, vita fläckar på naglarna, sträckmärken och bristningar efter förlossning).
Zink lagras främst i ögonen och låga zinkvärden kan medföra synförändringar och svårt att skilja på blåa och gröna nyanser. Begär efter salt och kolhydrater vanligt vid zinkbrist.